omdubbellycka

Eftersom jobbuppdraget blev inställt idag, kunde jag vara med på mitt Easylinepass. Inget ont som inte för något gott med sig. Det var en vikare idag, men det betyder inte att passet blev enklare. Nej då, hooh, pust, stön och stånk, Catrin hade falkögon och superkoll på oss, Såg till att vi tog i ordentligt och ytterligare lite till. Det känns att armarna och områdena runtomkring samt benen fått sig en ordentlig genomkörare. Dessutom var det riktig flåsvarning på step-upbrädorna. De används mellan maskinerna för att få igång flåset ordentligt på ett Easylinepass.

Den jobbigaste övningen på Easylinepasset är benböjmaskinen. Där är det verkligen svårt att hålla upp tempot när man börjar bli trött. Det är i alla fall min åsikt.

Om dubbel lycka